Jag är uppväxt med IBS och genom alla år har jag jobbat med detta och försökt uteslutningsmetoden fram tills att jag vid 40 års ålder kom fram till att jag inte klarar av för mycket stärkelse.
Stärkelse bryts redan i munnen ner till socker med hjälp av enzymet Amylas och Amylas ska också finnas i tunntarmen och fortsätta detta arbetet.
Med lite amylas klarar man också av mindre stärkelse. Utan amylasen ligger stärkelsen kvar i tarmen och blir till sockrig bakteriemat. Om tarmen inte hinner städa emellan att du äter ligger det även kvar och jäser. En bra förklaring till varför jag fick mycket gaser och dålig mage.
Varför hade jag då dåligt med Amylas ?
Det kan finnas flera olika orsaker till detta
- Avsaknad av byggstenar till detta i maten
- enzymbygget störd eller uteblir (byggas av microvilly i tunntarmen)
- genetisk mindre mängd byggas
Jag har efter mycket funderande kommit fram till att jag är en av de som genetisk bygger en mindre mängd amylas en genomsnittet och att glutenet hämmade det lilla som naturligt produceras i tarmen.
Detta skulle ge en bra förklaring till varför magen blev bra på bara 3 dagar då jag helt uteslöt stärkelse. Då behövdes mycket begränsad med amylas och 3 dagar var vad som behövdes för att jag rensade ut både tunn- och tjocktarmen från den stärkelsen som fanns som jäste och övergödslade mina bakteriekompisar (och ovänner)
Sedan tog det ett tag innan mitt tarmludd hade läkt ihop från skadorna som glutenet hade givit, men efter 6 – 12 mdrs läkning gjorde det att jag fick igång det lilla amylas som kroppen nu producerar.
Detta gör att jag idag tål en begränsat mängd stärkelse, så länge jag skippar gluten. Jag kan med gott samvete äta en potatis då och då, men om jag äter för mycket – då pajar magen direkt och skrikar – LAGG AV – SLUTA MED DE DÄR DUMHETER.
Under mina IBS år kunde magen paja av snart sagt ALLT. Det kändes som att jag inte kunde äta någonting. Idag behöver jag inte vara lika restriktiv – men har dock fortfarande några livsmedel som är helt NONO för mig, men det har jag lärt mig att leva med.
Vårt tarmludd ska vi vara mycket rädda om. Det är som ett levande korallrev som ska ta upp all näring från maten och in i kroppen och det livnär och bygger tex. enzymer för nedbrytning av laktos och stärkelse (enzymerna laktas och amylas).
Gluten är som ett sandpapper på detta fina korallrev som stör dess funktion och ger många problem med matsmältningen. Genom att utesluta gluten ger man tarmen en chans att läka och få igång en för individen normal funktion. Vi har tur att vi kan återskapa en välfungerande tarm när vi tar bort det som skadar. Korallrevet har inte samma tur och återhämtar sig sällan när det väl har dött
Jag hade en rent ut sagt fruktansvärd IBS förr. Jag kunde inte äta någonting utan att sen sitta på toa med världens kramper och tårar som rann. Jag förstod aldrig vad som var fel och jag testade att utesluta både gluten och laktos, dock åt jag ju det glutenfria alternativet och det hjälpte inte alls. Jag trodde att jag skulle tvingas leva med magproblemen hela livet och käkade omeprazol till förbannelse. När jag började med LCHF försvann ALLA smärtor nästan omgående. Det var helt sjukt! Idag har jag aldrig ont, om jag inte slarvar då vill säga. Får jag i mig gluten brakar magen direkt, men även om jag äter till exempel ris. Då är det bäst att en toa är nära 😉
Känner igen mig. Otroligt att det är så svårt att få reda på om inte man experimenterar med sig själv.