Det här med kolesterol och lågkolhydratkost

Hur ska man tro och hur ska man tänka ? Ena dagen hör man att vi ska akta oss för kolesterolet och nästa dagen hör man att det minsann inte ska vara något problem.

Varför får vi högt kolesterolvärde och vad betyder det ?

Låt oss börja med att sätta basen. Kolesterol är livsviktigt för oss och kroppen försöker bygga det själv i de mängder som behövs för att sköta det jobb som ska göras i kroppen.

Kolesterol ingår som byggsten i många olika processer i kroppen – därom är alla kunniga överens.

• ingår i alla våra cellväggar
• del av vårt immunförsvar
• byggsten för D-vitamin
• byggsten för hormoner som t.ex stresskyddet kortisol och könshormonarna progesteron/testosteron/östrogen
• ingår som del i gallvätskan

Om vi har en kropp som funkar som den ska, så ska kroppen öka och minska mängden kolesterol i takt med den mängden som kroppen behöver, vilket kan vara väldigt olika över tid. Har man t.ex en låggradig inflammation i kroppen – exempelvis på grund av dålig fettsyrebalans – så ska mängden kolesterol i kroppen öka som del av immunförsvaret som ska ta hand om inflammationen. Är man stressat och behöver extra kortisol – så måste det också till en ökad produktion av kolesterol för att sköta om detta och ge det stresskydd som behövs.

Ett högt kolesterolvärde är därför, i motsats till vad många tror, INTE ORSAKEN till problem – den är en INDIKATION på att du har problem. Vi anklagar ju inte heller brandmannen för att orsaka bränder även fast vi alltid finner honom aktiv i nära anslutning till att det brinner.

Att sänka kolesterolvärdet löser därmed inte heller de verkliga problem – vi jagar än en gång symptombehandling i stället för att faktisk se till komma till botten med orsakerna.

Vad händer då om vi sänker kolesterolvärdet och kroppen inte tillåts producera den mängden kolesterol den behöver. Om vi tittar på listan ovan så blir det lätt att se vad konsekvensen av för lite kolesterol får

• Cellväggarna påverkas – och det märks först i hjärna och muskler – dvs muskelvärk/kramp, dimhjärna och minnesförlust.
• Immunförsvaret sänks och inflammatoriska sjukdomar får lättare fäste -> t.ex för mycket Omega6 göder inflammation i blodkärl med kärlkramp/hjärtinfarkt som resultat !!
• D-vitaminbrist blir ett faktum – du blir nerstämd, deprimerad och orkeslös…
• Hormonbalansen påverkas – hmhm – sämre stresskydd, problem med potensen/sexlusten och svårt för kvinnan att bli gravid
• Problem med produktion av gallvätska – vilket gör att du får ont när du äter fet mat.

Ovanstående kan vara resultat av för lågt relativt nivå på kolesterol oavsett om den sänkts på medicinsk väg genom att äta statiner eller för att kroppen inte hinner med att producera det som ska till för att lösa de jobb som finns att göra – Notera att du på det sätt kan ha ett medicinsk “högt” tröskelvärde uppmätt men att kroppen ändå inte har hunnit med att producera det som faktiskt behövs.

När vi hör och läser om kolesterol nämnas t.ex LDL, HDL och triglycerider. Jag tänker inte gå närmare in på detaljerna i mätningar och mätvärden men tänkte, lite förenklad, gå in på vad dessa är och används till i kroppen och hur kosten kan göra betydlig skillnad på fördelning och funktion.

Till en början – allt detta utgår från levern som producerar både triglycerider och kolesterol, som är det grundläggande vi pratar om här. Allt vi bygger i kroppen måste produceras från något vi tillför kroppen på något sätt. Dvs det byggs på omvägar av maten vi äter, vattnet vi dricker och luften vi andas in. Läs mer om matens väg in i kroppen här >>

Dessa triglycerider och kolesterol är olika typer av fett (icke att förväxla med fettet vi äter – Du blir lika lite fet av fett som grön av grönsaker). Eftersom fett inte är vattenlösligt och de för att lämna levern måste skickas ut i blodet, så måste de transporteras i blodomloppet i speciella farkoster, kallad Lipoproteiner.

Lipoproteinerna kan ses som ballonger som kan fyllas med olika innehåll och det är innehållet och funktionen i de olika delar av proteinets “livscykel” från att den lämnar levern tills den återvänder igen, som avgör vad man kallar den.

Kolesterolmätningar går ut på att mäta/beräkna antalet lipoproteiner i dess olika former och fördelning i blodet vid en viss tid (tiden för blodprovet) och inte kolesterolet i sig själv

Det följande är en enkel förklaring till varför hög andel Low Density Lipoproteiner (LDL) anses vara dåligt om du äter enligt tallriksmodellen och inte är något problem när du äter LCHF – och där är det faktisk triglyceriderna som ställer till problem – inte kolesterolet:

Lipoproteinballongen som lämnar levern kallas till en början ett VLDL (Very Low Density Lipoprotein) och den innehåller som bas kolesterol som ska ut till någon av alla kroppens celler via blodomloppet.

Levern producerar alltid triglycerider när det blir överskott av glukos för kroppen att använda för normalunderhåll, d.v.s det blir naturligt mer av detta vid hög- än vid låg- kolhydratkost. Levern stoppar dessa triglycerider i VLDL ballongen tillsammans med kolesterolet och skickar sedan ballongen ut i blodomloppet. Om levern tvingas till överproduktion av triglycerider kan du se det som att VLDL ballongen överfylls med triglycerider och blir uttänjd förbi normalläge.

Det sämre alternativet för kroppen är att lagra fettet i levern direkt, vilket är nästa anhalt för triglyceriderna om inte levern hinna skicka iväg dem. Då blir resultatet fettlever, något vi tyvärr börjar se långt mer av – och inte bara hos alkoholister – men även hos vanligt folk såväl som hos barn nu för tiden.

Men tillbaka till lipoproteinerna – För att VLDL’et ska bli till LDL måste det först släppa ifrån sig triglyceriderna och om överfull kommer ballongen deformeras efteråt.  Tänk dig hur en ballong, som varit hårt uppblåst, ser ut när du släpper ut en del av luften ifrån den – den blir lite bubblig/ruggig i ytan. Om det sker för lipoproteinet har det blivit det som kallas ett deformerat kompakt “elakt” LDL och fortsätter som så sin färd igenom blodomloppet med sin kolesterollast, mot sin celldestination, med risk att lätt fastna i kärlväggen med sin kompakta form och förändrade yta.

Med kolhydratrestriktion produceras låg mängd triglycerider för lagring vilket gör att VLDL inte överfyllas med triglycerider och behåller sin tilltänkta form när den övergår till LDL. Den blir då det stora snälla fluffiga LDL som LCHF förespråkarna pratar om.

När LDL’et har lämnat av sin last av kolesterol till cellen tar farkosten på sig en ny roll – den agerar sopphämtare – och återgår genom blodomloppet till levern med fettsopor som det goda HDL.

Fastnar de elaka LDL på vägen, blir det per automatik färre HDL och sämre sopphantering i blodomloppet. Och det är ju ganska logisk att det inte är bra.

Så enkelt sagt – Därav blir det till att LDL anses farligt vid högkolhydratskost och ofta ses i en dålig kombination med höga värden av triglycerider och lågt HDL värde och som något som absolut bör åtgärdas. Vid kolhydratrestriktion blir kolesterolvärden inte lika känsliga – LDL är ju snälla och mängden HDL blir också högre då färre lipoproteiner fastnar och försvinner på vägen.

Om du vill jobba med hälsan, och kolesterolmätningarna berättar för dig “att det brinner”, så kan du därför välja att agera på ett av två sätt. Antingen slår du dig på symptomet och sänker kolesterolvärdet medicinsk med de risker och biverkningar det ger, eller också så jobbar du långsiktigt med de faktorer som skapat ohälsan, som t.ex kan vara kost, stress och den generella livsstilen.

Gällande kosten finns det enkla tilltag att börja med för att få en kropp i bättre balans.

• Minska ner på kolhydraterna genom att skippa/minska drastisk på socker och stärkelserika livsmedel som spannmål, pasta, ris och i viss mån potatis.
• Skapa bättre fettsyrebalans mellan omega6 och omega3 genom att äta mer fet fisk/skaldjur och ta bort omega6 bomber som margarin och växtbaserade oljor.
• Ta bort lightprodukter och annan mat med långa innehållsförteckningar och artificiella sötningsmedel – Hittepåmat som lurar kroppen/hjärnan att tro att det är något annat än det verkligen är.
• Ät massor av ovanjordsgrönsaker. Du kan äta ca 500g av detta per dag och genom det få i dig de 20-30g glukos som kroppen gärna tar direkt till hjärnan utan att behöva bygga det själv. Och så får du samtidigt i dig massor av viktiga vitaminer, mineraler, antioxidanter, fytonutrienter och vattenlösliga fibrer
• Var inte rädd för de mättade fetter, de är helt neutrala för oss – fyll på för mättnad.

Och när det gäller stressen – tänk efter vad är det som skapar din stress. Har du yttre och/eller inre stress, är du rädd att inte duga, himlar makan/maken med ögonen när du kommer hem från jobbet, ställs det höga krav på dig utifrån och/eller inifrån ?

Kroppen känner ingen skillnad på dessa olika former av stress och först när du agerar och eliminerar orsaken kan kroppen må bra och hitta balans. Tänk dig vad ett liv i konstant stress kan ställa till med.

Som en liten fotnot :

Det finns de som har en störd kolesterolproduktion i kroppen – de med familiär hyperkolesterolemi, och för dem måste såklart behandling till. Det har dock inget att göra med gränsvärdet för kolesterolmätningar i blodprov som läkemedelsbranschen tagit fram och som används av sjukvården för att avgöra om man ska äta statiner eller inte.

Idag äter runt 800 000 individer i Sverige kolesterolsänkande medicin, nyttan högst kontroversiell och ifrågasatt, och många med biverkningar som beskrivet ovan – det är bara att läsa FASS.