Kärt barn har många namn – det uttrycket känner vi alla säkert mycket väl till !
Sockret är definitivt något vi har hållit alldeles för kärt alldeles för länge, och ligger som del i svaret på varför vi har så mycket ohälsa idag. Sockret har numera kunnat påvisas vara kopplat till både fysisk och mental hälsa – ock det inte på ett positivt sätt.
I dagens samhälle använder vi sockret som belöning i mycket stor utsträckning – i fikarummet, som fredags mys, lördagsgodis eller så fort något ska firas – och där kan vi hitta på mycket att fira för att kunna “unna” oss lite gott.
Om du anser det är dags att dra ner på detta beteende och minska ner på sockret – hur hittar du det då ?
Det synliga är lätt att hantera – Vi vet alla att lösgodis, kakor och bullar innehåller mycket socker. Och där pratar vi till stor del om den vanliga vita sockret – sukros. Det som utvinnas av sockerrör eller som här i sverige – sockerbetor.
Detta socker är näst efter honung det mest naturliga sockret vi har. Sedan finns det en massa andra saker som har samma effekt som socker (eller värre), men som går under andra namn och inte klassas som socker i den klassiska bemärkning.
Det finns idag inga siffror som säger sanningen om hur mycket sött vi får i oss genom det vi äter och dricker. Livsmedelsverket gör ingen egen statistik och förlitar sig på siffrorna från jordbruksverket. Jordbruksverket fokuserar i sin tur på det som kommer från jordbruket och registrerar produktion och import/export av just vitt socker, vilket såklart inte säger ett dugg om vad vi får i oss genom mat och dryck. Med sådan typ av redovisning har livsmedelsverket länge kunnat hålla oss “trygga” med att oavsett vad vår egen logik säger oss – så har vår sockerkonsumtion legat stabilt i mååånga år. Allstå inget att oroa sig över.
Vart hittar vi då detta osynliga – ickeredovisade – sockret ? I princip i alla light produkter och hel och halvfabrikat du kan köpa. Det är bara att vända på produkterna och läsa innehållsförteckningen.
Sockret förkommer t.ex med namn som :
- Sukros
- Maltodextrin
- Druvsocker
- Dextros
- Glukossirap
- Fruktos
- Fruktossirap
- Invertssocker
- Sackaros
- Råsocker
- Farinsocker
- Palmsocker
- Laktos
- Mjölksocker
- Glukos
- Maltos
- (flytande) Honung
- Potatis-mjöl, flingor,stärkelse,
- Majs-mjöl,stärkelse,
- Sirap
- Lönnsirap
- Agavesirap
- Kokossocker
- Modifierad stärkelse
- High Fructose Corn Syrup (HFCS)
Andra helt artificiella sötningsmedel som sägs inte höja blodsockret, men som är alldeles naturfrämmande för oss kan t.ex vara :
- Xylitol (björksocker)
- Sockeralkoholer
- Aspartam
- Stevia (glykosider)
- Sukrin
- Sukralos
Många innehållsförteckningar kan ha ett antal av alla dessa typer av socker och sötningsmedel. Där många är betydligt sötare än vanligt vitt socker och därför volymmässigt inte behöver tillsättas med lika stora mängder.
Såhär funkar innehållsförteckningerna –
Deklaration av innehållet i produkten angivet i fallande ordning. D.v.s det som står först är det, som finns mest av i produkten.
Låt oss ta ett exempel på en lightprodukt – vanlig smaksatt yoghurt med Blåbär och Vanilj
Innehåll : Yoghurt, socker, blåbär,vatten, majsstärkelse, naturlig vaniljarom, förtjockningsmedel
Av 100g färdig produkt är 10g socker Det är lika mycket socker som du har i en läsk.
Sockret fördelas som 6,5% tillsatt socker och 3,5% socker från blåbär. Dessutom har vi majsstärkelse som också blir till socker i kroppen.
Ett annat exempel kan vara en färdig pesto –
Ingredienser : Solrosolja, Basilika (31%), potatisflingor, olivolja, pecorino ost, parmesan ost, pinjenötter, havssalt, vitlök, laktos, socker, naturliga aromer, surhetsreglerande medel(E330)
Saker som blir direkt till socker i kroppen är – potatisflingor, laktos och socker. Så här fördelades det söta ut på 3 poster där potatisen hamnade redan på 3:e plats på innehållsförteckningen. En riktig hemmagjord pesto gör man på olivolja, basilika, parmesan, pinjenötter och vitlök. En sådan finner du inte mycket socker i.
Eller tex Ketchup – hittade en med deklarerat mindre socker och salt
Innehåll : tomatpure 78%, socker 8,5%, ättika, majsstärkelse, salt 1,15%, kryddor
utifrån det kan vi se att det finns 8,5% socker och okänt mängd majsstärkelse i mängd någonstans mellan typisk 3% och 6%.
Totalt 17% kolhydrater, dvs av 100g färdig produkt blir 17g till socker i kroppen – Vilket inte är någon större skillnad från samma producents standardprodukt.
Om man har flera olika typer av socker/sötningsmedel tillsatt behövs mindre av varje och de kan halka längre ner i innehållsförteckningen än om det skulle ha lagts till som vitt socker.
När producenterna skyltar med inget tillsatt socker/sockerfritt – så syfter de på en enda av dessa – nämligen sukros – det vita sockret. Resten får finnas i en produkt märkt sockerfri – Sjukt va ?
Sedan kommer vi till nästa stora problem. Det är inte bara dessa sockerarter nämnd ovan som agerar socker i våra kroppas. Det gör faktisk all stärkelse.
Stärkelse är långa trådar av sockermolekyler (glukos) som när stärkelsen bryts ner i kroppen, tas upp i levern som – just det – rent glukos.
Det vill säga att alla stärkelserika produkter du äter också bidrar till sockerröran i kropp och knopp, även fast du kanske inte tror att det är det du får i dig när du äter en skiva bröd eller en tallrik pasta.
Stärkelse finns i stora mängder i alla spannmål såsom vete, råg, korn, havre, ris och därmed mycket koncentrerad i bröd, pasta och ris. Rotfrukter har också en förhållandevis stor andel stärkelse i sig så om man är sockerkänslig så kanske man ska vara försiktigt där med.
Om du vill ha en enkel handregel att utgå ifrån när du läser innehållsförteckningen med näringsfördelning – så kan du som enkel princip översätta mängden kolhydrater till mängden socker du får in i kroppen, och som kroppen därmed ska ta hand om.