Ibland går det inte som man tänkt sig och denna helg har definitvt varit en sådan där matlagningen inte har varit något jag ville ägna tid eller fundering.
Jag vevade ner vad jag trodde var en kyckling i inköpskorgen då jag var på Hemköp Lucullus centralt i Linköping i lördags och den blev kvällens middag. Snacka om min förvåning när jag insåg att det var en fransk pärlhöna från La Belle De France,
Fri från antibiotika och GMOfoder, frigående och långlevande höns +90 dagar i stället för industrikycklingen som bara brukar bli dryga 30 dagar. Och så mycket mer smak. Betalade 79kr kilot för den och den var värt varenda krona.
Saltade den med mitt eget dragonsalt och stoppade den (1,5kg) i crockpot tillsammans med
- 2dl kycklingbuljong (min egen)
- 2 små lök grovt delade
- 10cm purjolök kluven på mitten
- 2 mindre sötpotatisar – skalade och delade i 2×2 cm kuber
- 2 palsternackor – skalade och skurna i 2 cm tjocka “peng”
- 2 stora morötter – skalade och skurna i 2 cm thocka “peng”
Sedan fick allt stå på låg i 3 timmar och hög i 2 timmar i crockpot’en.
I stället för sås gjorde jag en snabb persiljaaioli till.
- 2 dl rapsolja
- 4 stjälkar bladpersilja
- 3 äggulor
- 1 vitlöksklyfta
Först körde jag persilja och 1 dl rapsolja i mixern till persiljan hade pulveristerats helt. I separat bytta vispade jag äggulor, pressad vitlök och 1 dl rapsolja liite i taget och efteråt vispade jag i persoljaoljan också den lite i taget. Jättegott och helt mejerifritt alternativ till fettsnåla måltider eller som dipp till grönsakssnacks.
När kycklingen var klar plockade jag upp den ut ur crockpot’en och satt in i ugnen på grill för att få lite sprött skinn på den också. Jag silade grönsakerna och körde ihop dem till mos med stavmixer, tillsammans med en rejäl klick smör.
Letade fram lite ruccolasallad tillsammans med tomater och gurka och middagen var serverad.
Lovar att jag inte lade mer än max 30 minuter på hela middagen totalt.
Och det var bra nog det – Helgen har gått som i ett töcken – En av mina äldsta och bästa vänner dog i fredags – alldeles för fort och för tidigt, och mesta tiden har gått med att sitta eller gå och konversera med honom inuti mitt huvud. Efter sig lämnar han två underbara barn på 10 och 13 och fru som även hon är en jättebra och viktig vän till mig.
Det gör förbaskat ont, och ändå så är det ju ingenting emot vad de går igenom.
