Att tänka på mat utifrån ett rent kaloritänk måste väl kunna sägas vara alldeles förlegat numera. Maten är i första hand byggstenar och information till kroppen och först i 3:e hand “energi” utfrån det traditionella tänket.
Allt fett vi äter ska spjälkas till glycerol och fettsyror (mättade, enkelomättade och fleromättade) innan det tas upp i kroppen och ska användas till uppbyggnad av alla våra cellväggar, immunförsvar och en väldigt massa annat.
Proteinet vi äter ska delas upp i sina minsta beståndsdelar, nämligen aminosyror, innan de tas upp i kroppen och användas till att bygga kroppens egna proteiner som används för underhåll och uppbyggnad av många saker i vår kropp, såsom tex muskler, leder, organ, hormoner och signalsubstanser.
Kolhydrater ska delas upp i sockermolekyler, fibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter och en massa andra smådelar som ska fördelas för upptag in i kroppen via tunntarmen, och fibrerna som mat till våra bakteriekompisar nere i tjocktarmen.
Det vi äter ska alltså brytas ner i sina minsta beståndsdelar innan det ska tas upp i kroppen och användas för kroppens renovering, nybyggnation, lagring och energi.
För att göra detta mer handgripligt så föreställ dig att din måltid är ett färgglatt legobygge. tex kan du tänka dig att gult är fett, grönt är kolhydrater och rött protein.
När du tuggar bygget delas det upp i mindre bitar som sväljas ner i magsäcken. Där bryts det ytterligare ner innan det släpps ner i 12fingertarmen. Väl nere i tunntarmen ska hela bygget vara uppdelat i enbits legobitar som då har en lämpligt storlek och format för att tas upp av tarmväggen och forslas in i levern för bygge av legobitar i olika storlekar som så ska skickas ut i kroppen för användning.
De legobitar i tunntarmen som inte hunnit brytas ner och därför är större än enbits lego ska tillsammans med fibrerna vidare ner till tjocktarmen – för de är inte menade att komma in i kroppen.
Detta är ett enkelt sätt att visualisera hur det vi äter ska tas upp av kroppen för användning till kroppens alla funktioner.
Om magen och tarmen har nersatt funktion tex pga stress, så blir jobbet med nerplockningen av legobygget inte gjort effektivt och vi missar att ta upp alla de delar som egentligen skulle kunna vara tillgängliga. Om vi har tur åker det bara ut i toan som dyrt bajs, men har vi otur så fungerar det som oavsiktlig mat till våra tarmbakterier. En del då våra kompisar men en del är även såna vi inte vill ha för många av.
Har vi riktigt mycket otur och tarmen är trasig tex pga. inflammation, så kanske tarmen släpper igenom större legobitar än vad kroppen vill ha, som då i kroppen attackeras av vårt immunförsvar då så stora främmande bitar ju inte ska finnas till.
Om dessa legobitar till förväxling liknar något vi också själv byggar på insidan riskerar vi att immunförsvaret i steg två ger sig på våra egna liknande byggen – och vi har då skapat en auto-immun sjukdom….
Och med detta i åtanke är det vansinne att tro/säga att kosten inte har någon betydelse när vi diagnosticeras med olika auto-immuna sjukdomar som tex. MS, Artros, Crohns, Ulcerös Kolit eller Hashimotos.
Så back to basics – ät ren mat med så få konstigheter i som möjligt. Välj i första hand mat utan innehållsförteckning och se till att dina kolhydratkällor har maximalt med nytta och minimalt med kolhydrater – det sista för att minska ner på mängden socker som tas upp i kroppen.