Mejeri – att äta eller inte äta

Mejeri är för många det som gör maten liiite godare. Vare sig det är grädde i såsen, fil/yoghurt till frukost eller ostbiten till fredagsmyset.

Och mejeri är gott, ingen tvekan om det 🙂 här ska ni även få en förklaring till varför vi tycker det….

Sedan finns det de som av olika anledningar vet att de inte tål den – genom att de får en tydlig reaktion t.ex. med magsmärtar, kräkningar eller diarre. Ofta är detta då på grund av laktosintolerans eller mjölkproteinintolerans – vilket är 2 väldigt olika saker.

Här förklarar jag lite om skillnaderna.

LAKTOSINTOLERANS

Laktos är en sockerart som ska spjälkas (dvs klippas sönder) av enzymet laktas. Vid spjälkning tas laktosen isär och blir till glukos och galaktos som sedan tas upp i tarmen och går vidare till levern för hantering i kroppen.

Om du av någon anledning saknar laktas kan du inte klippa sönder laktosen och den stannar kvar i tarmen och göder i stället dina tarmbakterier med fel saker som i sin tur skapar gaser, uppsvälld mage och diarre.

Laktas bildas av ditt tarmludd (villy/microvilly) och det kan finnas olika anledningar till att tarmluddet inte bildar laktas.

Tex. så stör gluten tarmen och tarmluddet och minskar generellt sett näringsupptagsförmågan i tarmväggen. Därför kan många som har problem med mejeri plötsligt börja tåla det igen om de skippar att äta gluten. Förändring sker dock inte över en dag och tarmen kan ta tid på sig att läka.

I Laktosfria produkter har producenten tillsatt enzymet laktas och redan brutit ner laktosen till fritt glukos/galaktos som då finns redo för tarmen att tas upp. Då glukos smakar sötare än laktos, smakar laktosfria produkter ofta sötare än de vanliga produkter.

Fritt glukos tas snabbt upp i tarmväggen och går rakt ut i blodet och höjer därmed blodsockret snabbare än om du ätit produkter med laktos. Utifrån det perspektiv är laktosfria produkter sämre an vanliga produkter om blodsockret ska hållas kontrollerad.

Normalen för människan som släkte är faktisk att INTE tåla laktos (70%). I norden har vi dock en hög andel människor som faktisk tål laktos till skillnad från mesta resten av världen. Genetisk är vi byggda för att tåla laktos under amningstiden, men när vi ska börja äta riktig mat försvinner förmågan att bygga laktas för de flesta. Därför är de flesta laktosintoleranta efter 5 års ålder när du tittar ut i världen…

Varför vi tål det bättre här i norden kan kopplas till evolutionen. Det har till tider varit väldigt torftigt med föda har i norr och det har funnits tider när vår enda möjlighet till överlevnad har varit att sno djurbarnens mat. De som inte tålde musten dog och de som överlevde förde sina gener vidare…Detta är dock något att vara uppmärksam på om man adopterat barn från andra delar av världen, sannolikheten är relativt stor att ditt barn då inte tål laktos.

MJÖLKPROTEININTOLERANS

Det finns 2 olika sorters protein i mjölk, nämligen vassle och kasein. Bröstmjölk och komjölk har lite olika fördelningar av dessa, där bröstmjölk har högst andel vassle av de två och komjölk högst andel kasein. Ut över det finns det det också skillnader i själva kaseinet. Kaseinet delas upp i A1 och A2 protein. A1 protein är det som finns i mjölken från dagens raser av mjölkkor (primärt i Europa/USA). A2 protein finns hos ursprungsko som fjällko, jerseyko och massaiernas kor och hittas även hos får och get som andra exempel, och är även det kaseinet som hittas i bröstmjölk.

A1 och A2 proteinet liknar varandra mycket men skiljer sig lite grann i uppbyggnad, vilket gör att A1 när den spjälkas bilder ett litet protein (peptid) kallad Beta-CasoMorfin-7 (BCM7), som inte finns i A2 mjölken. Detta är ett milt morfinpreparat som, om det tas upp genom tarmen, har narkotiska egenskaper vilket kan få dig att känna dig lite hög (full pott på belöningscentrum) eller sömnig, men har över tid även visat sig kunnat kopplas till värre effekter så som försämrat immunförsvar, autoimmuna sjukdomar, neurologisk försämring med mera….

Om du har en omedelbar reaktion på mjölkproteinet (tex slembildning, diarre, kräkningar) så kallas det intolerans, men de eventuella långsiktiga skador är inget man tittar på.

Ifall du misstänker att det är mjölkproteinet som ställer till det för dig, så kan du lätt konstatera om det är enbart A1 eller fler olika proteiner. Detta gör du genom att utesluta mejeri från komjölk och testa äta enbart får- och getmjölksprodukter.

A2 kasein är alltså det våra kroppar känner igen via bröstmjölken och A1 kasein är det vi får i oss genom dagens mejeriprodukter gjort på komjölk, inklusive modersmjölkersättningar.

Varför har vi då nästen enbart A1 mejeriprodukter om A2 nog är bättre för oss ? Ganska enkelt för att A1 kossorna producerar mer mjölk och därför är mer lönsamma.

I Sverige är det mycket svårt, om inte näst intill omöjligt, att få tag i A2 mjölk. I Danmark finns det specifikt A2 mjölk att köpa i affärerna och på Nya Zeeland har man också fått ögonen upp för detta. Det sägs även att en del opasteuriserade franska ostar är gjort på A2 mjölk, men vilka  dessa är har jag inte lyckats få reda på.

MEJERI SOM HORMONBOMB !

Mjölk är barnens mat och detta gäller för alla däggdjur inkl människan !

För det syftet är den proppfull med tillväxthormon för att barnen ska kunna växa till sig fort. Detta tillväxthormon kallas IGF1 och behövs för snabb tillväxt – vilket i grunden är snabb celldelning. Betänk då att cancer är ökat celldelning och att IGF1 har visat sig en tydlig roll att spela även där. T.ex. så har IGF1 visat sig tydligt kopplat till prostatacancer.

Jag säger INTE att du får cancer av mejeri – men däremot att IGF1 har hittats tydligt kopplat till olika cancerformer.

Därför bör vi inte dricka mjölk efter vi slutat ammas. Mjölken är till för den fasen i livet och det faktum att de flesta ur världens befolkning inte tål mjölk i flytande form efter 5 års ålder är kanske något vi ska se som en indikation på dess bristande lämplighet för oss vid högre ålder.

MJÖLKFETTET DÅ ?

Mjölkfettet är den absolut bästa delen av mejeriprodukterna. Innehåller hög andel neutralt mättat fett och även ganska mycket av de supernyttiga enkelomättade fetter. Om mjölken kommit från gräsbetat kreatur finns det även en bra andel fleromättad omega3 – som kossan omvandlat från ALA, som har låg biotillgänglighet för oss, till EPA och DHA som är det vi behöver.

högst andel mjölkfett hittar du i fullfet vispgrädde (40%), smör och ghee.

Minst laktos (men ganska mycket protein) hittar du i ostar lagrade i minst 3 mdr

Enligt definitionerna ovan är de sämsta mejeriprodukterna du kan hitta de som är fettreducerade och proteintäta och/eller sockertillsatta (dvs nyckelhålsmärkta). Till denna kategori hör tex propud, kesella och alla lightprodukter, där man plockat bort det nyttiga fettet och lagt till protein (belöning) och socker (höjd blodsocker och ökat insulin produktion) vilket jag antar du INTE vill ha…

jaha – hur tänkte vi där…

 

 

close

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Varukorg